Periodisering — varför bokförs inte allt på betaldagen?

Utan periodisering skulle resultatet för ett enskilt räkenskapsår kunna bli missvisande — t.ex. om en stor kostnad som egentligen hör till nästa år råkar betalas i december, eller om en hyra för ett helt kvartal betalas i förskott och bara delvis avser innevarande år.

Periodisering löser detta genom att intäkter och kostnader bokförs i den period de faktiskt intjänats respektive förbrukats — inte i den period betalningen sker. Klassiska exempel är förutbetalda hyror och försäkringar (kostnaden delas upp över den period den avser), upplupna intäkter (arbete som utförts men inte fakturerats än) och upplupna kostnader (t.ex. semesterlöneskuld eller räntor som löper men inte förfallit).

I bokslutsarbetet är periodiseringar en av de vanligaste och viktigaste posterna att gå igenom — en felaktig periodisering kan förskjuta resultatet mellan år, vilket i sin tur påverkar både skatt och den bild resultat- och balansräkningen ger av verksamheten.

Mindre företag som bokför enligt kontantmetoden gör i regel färre periodiseringar löpande under året, men måste ändå periodisera väsentliga poster vid själva bokslutet för att resultatet ska bli rättvisande.