Syftet med personalliggare är att motverka svartarbete och ge Skatteverket möjlighet att kontrollera på plats vilka som arbetar. Den som har en arbetsplats i en berörd bransch ska föra liggare över alla som arbetar där, även ägaren och praktikanter.
I liggaren registreras bland annat namn, personnummer eller samordningsnummer och tid för arbetspassets början och slut. Vid restaurang och liknande ska personalen registreras senast när arbetet påbörjas. Liggaren kan föras på papper eller elektroniskt, men en pappersliggare ska vara bunden med förnumrerade sidor och en elektronisk ska logga alla ändringar. Även oavlönade, till exempel praktikanter och släktingar, ska föras in.
Skatteverket gör oanmälda kontrollbesök. Saknas liggaren, eller är den inte rätt förd, tas en kontrollavgift ut av arbetsgivaren: 12 500 kr plus 2 500 kr per person som inte finns med men bedöms arbeta i verksamheten. Det kan bli kännbart för ett litet företag. Det är därför en viktig rutin, även om det känns som administration.
Branschreglerna skiljer sig åt, och vissa undantag finns, till exempel när bara ägaren, make eller maka och barn under 16 år arbetar i verksamheten. Kontrollera på Skatteverkets sidor om personalliggare vad som gäller för just din verksamhet och vilka system som är godkända.
Vanliga frågor
Vilka branscher måste ha personalliggare?
Bygg, restaurang, kropps- och skönhetsvård, tvätteri, fordonsservice och livsmedels- och tobaksgrossister. Kontrollera Skatteverkets lista.
Måste ägaren också föras in?
Ja, alla som arbetar på arbetsplatsen ska registreras, även ägaren.
Vad händer om personalliggare saknas?
Skatteverket tar ut en kontrollavgift på 12 500 kr plus 2 500 kr per person som saknas. Det gäller även om liggaren är felaktigt förd.
Behöver ni hjälp med detta? Jämför byråer gratis →
Senast faktagranskad: 2026-10-15
Artikeln är allmän information, inte individuell skatte- eller juridisk rådgivning för just ditt bolag.