Gränsbeloppet avgör var gränsen går mellan utdelning som beskattas förmånligt (20 % kapitalskatt) och utdelning som beskattas som tjänsteinkomst (progressiv skatt, ofta betydligt högre). Det finns två sätt att räkna fram gränsbeloppet, och du får välja det som ger störst belopp för dig — men bara ett av dem per år och bolag.
Förenklingsregeln ger ett schablonmässigt gränsbelopp baserat på inkomstbasbeloppet (se artikeln om 3:12-reglerna för detaljen kring vilket års IBB som används). Fördelen är enkelheten — inget behov av att räkna på faktiska löner. Nackdelen är att beloppet blir detsamma oavsett hur stort bolaget faktiskt är.
Huvudregeln (löneunderlagsregeln) baseras istället på de kontanta löner som betalats ut i bolaget (och i vissa fall dotterbolag) under året före beskattningsåret. Ju högre lönesumma, desto högre blir gränsbeloppet enligt denna regel — vilket gör den fördelaktig för bolag med flera anställda eller en ägare som tar ut en tillräckligt hög egen lön.
Ett outnyttjat gränsbelopp sparas till kommande år ("sparat utdelningsutrymme") och räknas upp med en räntesats — det försvinner alltså inte om du inte delar ut hela beloppet ett visst år.
Senast faktagranskad: 2026-08-28
Artikeln är allmän information, inte individuell skatte- eller juridisk rådgivning för just ditt bolag.